Arbetsbeskrivning

Essure – ett kritiserat steriliseringsimplantat

Petra Olsson
2019-09-10

KATEGORI

Etermedia lokal

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Petra Olsson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

2019-04-02

VAR PUBLICERADES JOBBET?

P4 Kristianstad publicerade alla granskningar. P4 Malmöhus och Ekot publicerade delar av materialet.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Essure – en kritiserad steriliseringsmetod berättar om två kvinnor som fått svåra biverkningar efter att de steriliserat sig med steriliseringsimplantatet Essure i Kristianstad. Men sjukvården tar inte deras biverkningar på allvar.

I början av mars 2019 fick vi tips om två kvinnor som fått svåra biverkningar efter att de steriliserat sig på Centralsjukhuset i Kristianstad. Kvinnorna berättade att de inte hade informerats om risker och biverkningar med metoden, trots att dessa risker varit kända för sjukvården en längre tid. Att biverkningarna varit kända en längre tid upptäckte vi när vi tittade i en bruksanvisning för Essure. Sjukhuset uppgav att de hade informerat om risker med metoden. Vi förstod snart att det fanns fler kvinnor som hade drabbats, inte bara i Skåne utan även i hela landet.

Kvinnorna kände också en oro för att ta bort implantaten eftersom de kan gå sönder inuti kroppen. Att det här varit en känd risk sedan tidigare upptäckte vi också när vi tittade i en bruksanvisning för Essure.

Kvinnorna berättade att de inte hade informerats om alternativen till Essure. Vi tog reda på vilka sjukhus i Skåne som hade gjort ingreppen och upptäckte då att omkring 1000 kvinnor har opererats med den här metoden bara i Skåne.

Vi pratade inte bara med berörda utan gick vidare med frågan om hur det går till när ny teknik förs in i vården. Det gjorde att vi kunde berätta om sjukvårdens skyldighet att ta reda på hur väl medicintekniska produkter fungerar innan de börjar användas.

Vår granskning visade också att Region Skåne inte hade anmält problemen med Essure till Läkemedelsverket, trots att det finns en anmälningsplikt. De 60 rapporter som hade kommit in till Läkemedelsverket hade skickats in av tillverkaren och av privatpersoner. Den svenska sjukvården hade inte skickat in en enda rapport, trots att metoden har använts av sjukvården runtom i Sverige. De ansvariga vid Region Skåne uppgav att de skulle förbättra sina rutiner för detta.

Vi gick vidare med frågan om sjukvårdens brister i sin rapportering om allvarliga händelser med Essure till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som hade fått signaler från Läkemedelsverket att sjukvården brister i sin rapportering om problem med medicintekniska produkter. IVO har möjlighet att starta egna tillsynsärenden och ville titta närmare på varför sjukvården brister i sin anmälningsplikt när det gäller medicintekniska produkter.

Granskningen fick sjukvårdspolitikerna i regionen att reagera och de ville se skärpta rutiner för hur biverkningar med medicintekniska produkter rapporteras in. Bland annat gick det ut direktiv från chefsläkaren till all verksamhet om att skärpa sina rutiner när det gäller rapportering av problem med medicintekniska produkter. Ordföranden för hälso- och sjukvårdsnämnden ville också ge Region Skånes metod- och prioriteringsråd ett tydligare uppdrag som innebär att alla nya medicintekniska produkter ska prövas av rådet innan de börjar användas.

Här finns en länk till en sida som samlar alla nyheter och reportage: https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=101&grupp=30929

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Granskningen var svår att göra. Vi hade de berörda rösterna, men att förklara och göra journalistik kring avancerade medicintekniska produkter är en utmaning. Det här krävde både engagemang och envishet.

Vi använde oss av två kvinnornas erfarenheter för att berätta en historia om brister i sjukvården när det gäller införandet av ny teknik. Det fanns ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv i granskningen. Metoden har tidigare uppmärksammats i bland annat USA där produkten har använts under lång tid.

Trots många frågetecken kring produkten dröjde det ända till februari 2019 innan Läkemedelsverket och tillverkaren fattade beslut om att ta bort Essure från den svenska marknaden. Det hade kunnat se annorlunda ut om den svenska sjukvården hade tagit sin anmälningsplikt på allvar och rapporterat in problemen till Läkemedelsverket. Att sjukvården brister i sin rapporteringsplikt kring medicintekniska produkter som Essure var något vi kunde visa tydligt på i vår granskning. Det här är viktigt för allmänheten att känna till.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Ett tips kom in till redaktionen om att det fanns två kvinnor i Kristianstad som upplevde svåra biverkningar med Essure.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi fick ett tips som vi gick vidare med. Det innebar att vi kunde göra intervjuer med berörda. Det gjorde att vi kunde gå vidare med ansvarsintervjuer.

Arbetet innebar omfattande research av artiklar men också den internationellt uppmärksammade dokumentären The bleeding edge – medicinskt maktmissbruk som bland annat tar upp Essure. Det gjorde att vi kunde koppla det lokala till ett större sammanhang. Kvinnor världen över har fått den kritiserade produkten inopererade. När de vänder sig till sjukvården avfärdas deras problem och biverkningar.

Granskningen krävde en analys av dokument om medicintekniska produkter. Bland annat jämförde jag informationen som fanns i tillverkarens bruksanvisning med det produktblad som hade delats ut till patienter i Kristianstad. Jämförelsen gav två helt olika bilder av produkten. För det här arbetet hade jag stor nytta av mina erfarenheter inom vetenskapsjournalistik.

Offentliga handlingar var en viktig del av granskningen. Bland annat begärde jag ut samtliga rapporter om biverkningar och komplikationer med Essure från Läkemedelsverket samt statistik över antalet inkomna anmälningar. Datainsamlingen innebar att jag vände mig till de olika sjukhusen för att få ut information om hur många som hade steriliserats med implantatet. Jag tog även del av klagomål som skickats in till sjukvården.

Sociala medier var ett viktigt arbetsverktyg. Via grupper på Facebook fick jag inblick i hur många kvinnor i Sverige som upplever biverkningar med implantatet. Kvinnorna i Kristianstad var inte ensamma om att klaga på bemötandet från sjukvården.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga källor i form av berörda, experter, makthavare och politiker. Vi använde oss av skriftliga källor i form av tidigare rapportering i ämnet, produktblad och bruksanvisningar. Offentliga uppgifter i form av rapporter om biverkningar och om genomförda ingrepp med metoden var också viktiga för att göra granskningen. Vi tog också del av inkomna klagomål till sjukvården. Vi använde oss också av sociala medier och grupper på Facebook som samlar kvinnor som har eller har haft steriliseringsimplantatet för att få en uppfattning om hur utbrett problemet var.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Att genomföra intervjuer med chefer vid Region Skåne var en utmaning eftersom de inte gärna ville prata om ämnet. Det krävdes envishet för att få ut information om hur många kvinnor som hade fått steriliseringsimplantatet och hur många som hade opererat ut implantatet.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Den bärande delen av den här granskningen var de berördas röster. Utan deras berättelser hade granskningen inte varit möjlig. Genom deras berättelser kunde vi berätta om hur illa kvinnor kan bemötas inom sjukvården men också om bristerna inom sjukvården när det gäller hur ny teknik införs.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Vi fick tipset i början av mars 2019. Vår sista del i granskningen publicerades den 23 april så granskningen tog ungefär två månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Sjukvården har inte varit positiv till granskningen, utan där har det krävts mycket envishet och engagemang från min sida för att komma framåt. Det märks att myndigheter som Läkemedelsverket och Inspektionen och vård och omsorg tycker att frågan om hur problem med medicintekniska produkter rapporteras in är viktig. Sjukvårdspolitikerna har visat ett engagemang för frågan. Vår rapportering har väckt diskussion bland de kvinnor som har steriliserat sig med implantatet. Tillverkaren av implantatet har också hört av sig till oss och velat komma i kontakt med kvinnorna vi har intervjuat. Granskningen har uppmärksammats nationellt och spridits vidare via bland annat TT. Kollegor har varit väldigt positiva till att vi har tagit upp den här frågan, som är komplex men viktig.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.