Arbetsbeskrivning

Fiskets felaktiga fångster

Christian Ströberg
2020-01-02

KATEGORI

Etermedia riks dokumentär

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Christian Ströberg

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Malin Marco (producent)

PUBLICERINGSDATUM

2019-09-16

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Sveriges Radio, Kaliber i P1.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Varannan svensk fisketrålare som kontrollerats i Danmark har uppgett fel mängd av den sill och skarpsill som tagits upp ur Östersjön. Det leder till att EU-politikernas beslut om kvoter för yrkesfisket tas på fel grunder. Felrapportering som riskerar att leda till utfiskning och påverka ekosystemet i det känsliga Östersjön. Samtidigt som yrkesfiskarna lämnar felaktig fångstsiffror ökar de sina vinster.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Kaliber har systematiskt granskat den dokumentation som finns i Sverige och Danmark om hur det storskaliga pelagiska svenska yrkesfisket återkommande lämnar felaktiga fångstuppgifter, för att överutnyttja kvoter och maximera vinster. Vi har blottlagt brister inom det svenska yrkesfisket som ingen hittills granskat. Originaljournalistik som bidragit med ny kunskap och som lett till konsekvenser inom EU.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Flera delar ledde fram till granskningen:
-I samband med jobb för Kaliber 2018 om laxdöd i vår älvar och åar väcktes intresset för situationen med ekobalansen i Östersjön och jag knöt kontakter med forskare och andra.
-Sommaren 2019 införde EU-kommissionen akut torskfiskestopp i delar av Östersjön.
-Under hösten 2019 skulle EU:s fiskeministrar förhandla kvoterna för sill-och skarpsill i Östersjön. Kvoter som beslutas utifrån råd från internationella havsforskare, råd som främst baseras på yrkesfiskets fångstrapporter.
-Under hösten skulle också beslut fattas om fördelningen av pelagiska fiskerättigheter och fiskemöjligheter i Östersjön.
Att storskaligt trålfiske kan påverka hav är känt, men hittills hade ingen granskat om yrkesfisket i Östersjön följer reglerna eller rent av fuskar.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

-Genom att begära ut "besøgsrapporter" (kontrollrapporter) som danska Fiskeristyrelsen upprättat och föra in uppgifterna i ett Excelprogram kunde jag jämföra uppgifter som yrkesfiskarna själva uppgivit om vad de hade i lasten och vad därefter kontrollerna i land visade. Och på så sätt räkna ut och kartlägga systematiken i felrapporteringen.
Kaliber granskade närmare 100 kontroller från de tre senaste fiskeperioderna av sill och skarpsill, som lämnats av svenska fiskare i Danmark, en omfattande dokumentation. Fisk som i huvudsak går till produktion av fiskmjöl.
-Jag har intervjuat yrkesfiskare, dansk och svensk kontrollpersonal vid Fiskeristyrelsen och svenska Havs-och vattenmyndigheten, havsforskare, andra myndighetsföreträdare och ansvariga för det pelagiska fiskets organisation, med flera.
-Har även läst omfattande dokumentation från internationella havsforskningsrådet ICES, vetenskapliga rapporter, mötesprotokoll och andra dokument, för att förstå mekanismerna bakom kvotuttag och påverkan på livet i Östersjön.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

-Systematisk kartläggning av kontrollrapporter från det danska Udenrikesministeriet, avdelningen Fiskeristyrelsen och det tidigare Ministeriet for fødevarer, landbrug og fiskeri.
-Kontrollrapporter från Havs-och vattenmyndigheten.
-Intervjuer med berörda förstahandskällor.
-Egna observationer på plats.
-Forskningsrapporter, mötesanteckningar och korrespondens mellan myndigheter.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett problem var att få grepp om omfattningen av yrkesfiskets felaktiga rapportering. Men med hjälp av Excel och att konstruera en enklare formel gick det smidigt att hantera materialet och räkna ut felrapporteringen (fusket).
Ett annat problem var att få yrkesfiskare att prata framför en mikrofon. Fick flera nej när jag sökte kontakt. Löste det till slut genom att åka till Skagen i Danmark och klättra ombord på en svensk fiskebåt som låg i hamnen i samband med byte av trål och på så sätt överraska ansvarig skeppare, som då ställde upp på intervju.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Den bärande delen är den 30 minuter långa granskningen som sändes i Kaliber (https://sverigesradio.se/avsnitt/1358223).
Utifrån granskningen gjorde jag flera inslag till Ekot, bland annat om landsbygdsministern Jennie Nilsson, som reagerar på yrkesfiskets felrapportering (https://sverigesradio.se/artikel/7300703)
Och att Världsnaturfonden med flera kräver stopp för sillfiske i Östersjön (https://sverigesradio.se/artikel/7303959).

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Fem veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

-Regeringen har efter vår publicering beslutat att kontrollerna av fisket ska skärpas. Och i november 2019 gav regeringen i uppdrag åt Havs-och vattenmyndigheten och Kustbevakningen att utreda hur det ska ske.
-Havs-och vattenmyndigheten beslutade efter Kalibers granskning att fortsätta samarbeta med danska myndigheter även denna vinter, om att kontrollera svenska fisketrålare som lossar sin fångst i Danmark.
-I oktober enades EU:s fiskeministrar om fiskekvoter för 2020, Sverige ville bland annat driva på för mer restriktiva kvoter av sill och skarpsill, som är den hotade Östersjötorskens viktigaste föda (med tanke på avslöjande om fiskets felrapportering av fångster) men fick backa från de hårdare kraven.
-Men i december beslutade EU-kommissionen stopp för allt sillfiske under fyra månader sommaren 2020 för att skydda Östersjötorsken under lekperioden.
-I november genomförde Havs-och vattenmyndigheten tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet seminarium om pelagiskt fiske och påverkan på ekosystemet i Östersjön.
-Kalibers granskning blev också en fråga för det Danska Folketinget. I oktober fick danska fiskeriministern fråga från partiet Enhedslisten om hur situationen såg ut i Danmark när det gäller fiskets felrapportering. Folketingspolitikern från Enhedslisten hänvisade till Kalibers granskning. Regeringen genomförde därefter en egen utredning/kontroll av det danska fisket pelagiska fisket i Östersjön och kom med ett svar till Folketinget i mitten av november. Och från årsskiftet 2020 skärper den danska regeringen kraven på uppköpare av fisk och inför en ny lagstiftning som tvingar uppköpare att genomföra egna stickprovskontroller (gäller osorterad fisk som används i industrin som blir till fiskmjöl och fiskolja).
https://www.ft.dk/samling/20191/almdel/mof/spm/37/svar/1606248/2103229.pdf

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.