Arbetsbeskrivning

Project PeerTube

Yvonne Muenzberg
2022-02-04

KATEGORI

Studentspaden

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Yvonne Münzberg

Namn: Anna Niere

Namn: Siri Christiansen

Namn: Johan Bodinier

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Granskningen har examinerats på JMG/Göteborgs universitet.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen avslöjade att även om intentionen bakom PeerTube var att skapa en gratis, decentraliserad webb, så ger plattformen möjlighet att distribuera illegalt och problematisk innehåll — såsom nazistisk propaganda, covid-konspirationsteorier, copyrightskyddat material och ISIS-avrättningar — med liten eller ingen möjlighet att spåra innehållet eller radera det.

Vår granskning avslöjar även att grundarna av PeerTube är medvetna om detta, och att de tänker låta det fortgå.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vår granskning är originell då vi är de första som har granskat PeerTube och en av de första som granskat framväxten av decentraliserade alternativ till Youtube.

Den har även avslöjat något samhällsviktigt då den har identifierat var grupper som NMR
och tyska Querdenker-rörelsen vänder sig för att distribuera videopropaganda efter att de utestängts från sociala medier.

PeerTube som plattform är fortfarande liten, men videos stannar inte på plattformen; vi hittade den inbäddad på NMRs hemsida. Spridningen av PeerTubevideos når alltså långt bortanför plattformen, och är inte begränsat till en okänd plattform. Detta gör PeerTube relevant för offentligheten.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi surfade på webben och diskuterade egentligen frånvaron av högerextremistiska grupper på TikTok när vi stötte på PeerTube på Nordiska Motståndsrörelsens hemsida. Vi undrade hur det kunde komma sig att NMR kunde lägga upp videos när de, liksom många andra nynazistiska grupper, är bannlysta från Youtube. Videon visade sig vara inbäddad från NMRs PeerTube-kanal, där vi hittade flera andra nazistiska, rasistiska och konspirationsteoretiska användare.

Vi blev förvånade över att inte ha hört något om PeerTube innan, då det har funnits i ett par år. När vi googlade hittade vi inga artiklar om förekomsten av nazister på sajten — tvärtom hyllades PeerTube på obskyra tech-nyhetssajter som ett nytt alternativ till Youtube, där du kan äga ditt eget innehåll istället för att ladda upp det på en centraliserad dataserver. Men det verkade snarare som om PeerTube användes mest av de grupper som blivit avstängda från andra sociala medier.

Vi insåg att det finns ett samhällsintresse av att informera om framväxten av nya dolda internetsammanhang, särskilt sådana som inte är modererade.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

I princip följde vi de nio faser av grävande journalistik enligt definitionen av Peter Harms: överblick, bakgrundsforskning, förforskning, forskning, urval och produktion, säkerhet (line by line).

Vi började med att göra en sammanställning av tidigare reportage om PeerTube för att få en överblick av det som hittills är känt. Vi gjorde bakgrundsforskning och förforskning för att identifiera PeerTube-konton som la upp problematiskt eller illegalt innehåll, där vi till exempel scrapeade PeerTubes hemsida för att få fram en lista på alla PeerTube-kanaler som var registrerade. Vi researchade även bland internetforum för att hitta dialoger om PeerTube på bland annat reddit.

Vi skickade ut intervjuförfrågningar till alla konton vi hittade som publicerade material som inte är tillåtet på YouTube. Med dem som accepterade gjorde vi djupgående intervjuer som sedan transkriberades.

Genom dataverktyg som Flourish gjorde vi grafer som visar PeerTubes framväxt samt kopplingen mellan de olika nätverken. Under produktionsfasen skapade vi även infographics för att visualisera skillanden i moderering mellan PeerTube och Youtube.

I den slutgiltiga fasen gick vi igenom hela artikeln mening för mening, gjorde fotnoter och säkerställde att allting kunde beläggas med källhänvisning.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi använde exempel från åtta olika PeerTube-kanaler. Av dessa intervjuades fyra: en utbildningskanal från Wiens universitet, en kanal om digital säkerhet som heter LastBreach, en kanal om polisbrutalitet som heter Merci la Police, en kanal dedikerad till My Little Pony-videos, och en kanal med videos på mord som heter BestGore.Fun.

Fyra experter intervjuades: Jan Oster, forskare inom EU:s medielagar från Leidig Universitet, Julian Jaursch från Stiftung Neue Verantwortung’s project Strengthening the Digital Public Sphere, Francesca Musiani, forskare hos French National Centre for Scientific Research, och Eviane Leidig, forskare inom online-radikalisering och Head of Policy hos the Center for Analysis of the Radical Right.

Dessutom intervjuades tre representanter från Framasoft, organisationen bakom PeerTube.

Trådar på chattforum såsom Reddit och Mastodon som diskuterade PeerTube analyserades för att få en överblick av hur plattformen anses inom olika nätverk

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

I början hade vi väldigt lite teknisk kunskap och förståelse för hur PeerTube fungerar, och vi var tvungna att lägga ner mycket tid på att verkligen förstå begreppen genom vår egen research samt expertintervjuer.

Vi hade svårigheter med att få tag på intervjupersoner, särskilt inom högerextremistismen och vaccinmotståndarna. Detta gjorde det svårt att få någon insyn i deras verksamhet på PeerTube och gjorde att vi inte kunde dokumentera deras tankar kring plattformen.

Vi stötte också på etiska dilemman vad gäller källskydd. Tre av våra intervjupersoner använde PeerTube i illegalt syfte och vi fick därför säkerställa att deras identiteter inte skulle kunna undanröjas i artikeln. Exempelvis frågade vi inte om deras namn utan säkerställde att de var ansvariga för PeerTube-kanalen genom att kontakta dem genom ett formulär som enbart skickas till kanalens skapare.

Arbetet med källskydd innefattade även oss själva då vi kontaktade extremistgrupper som NMR eller Querdenker i vår artikel. Vi skapade en protonmail utan några personliga uppgifter och korresponderade med personer via krypterade chattar såsom Telegram.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

-

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Vi började brainstorma i februari 2021. Efter vi lämnade in vår första preliminära projektplan den 24 mars lämnades det slutliga grävet in den 26 maj 2021.

VILKA KONSEKVENSER HAR AVSLÖJANDET FÅTT?

Eftersom vårt gräv inte har publicerats har det inte heller fått några konsekvenser. Personligen har vi lärt oss hur man genomför ett gräv som ett cross-border team.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET??

-

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

-