Arbetsbeskrivning

Sverige töms

Johan Sjöholm
2021-01-12

KATEGORI

Magasin

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Aron Andersson

Namn: Conny Pettersson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Johan Sjöholm, redaktionchef
András Frimmel, layout

PUBLICERINGSDATUM

2020-08-18

VAR PUBLICERADES JOBBET?

I Hem & Hyra, pappersutgåva, nr 5-2020 och på www.hemhyra.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Sverige töms – här är orterna som Sverige övergav

På 50 år har svenskarna blivit två miljoner fler. Det känns helt ofattbart när man besöker orter som Nykroppa, Rosenfors och Degerhamn.
Hem & Hyra kan visa exakt var och hur avfolkningen drabbat Sverige hårdast. Och att avfolkningen och samhällsservicen nu är så dålig på de här orterna att de börjat fungera som avstjälpningscentral för så kallad social dumpning. Vi avslöjar att kommunerna som hyser dessa orter smått desperat river sina egna hus för att slippa ta emot människor med behov av socialt understöd.
På dessa orter gapar fönster tomma, vid det som engång var livsmedelsbutiken finns bara trissreklamens budskap om ”plötsligt händer det” kvar. Bussarna går allt glesare. För medan stora och medelstora växer så det knakar och har sina utmaningar med trångboddhet och trängsel så är glesbygdens utmaningar än allvarligare. Befolkningen minskar kraftigt. De som är kvar blir allt äldre tvingas bära en allt större börda.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Grävet är unikt i sin uppbyggnad. Vi kartlägger med precisa, digitala metoder ett fenomen som tidigare varit svårt att sätta siffror och ord på. En samhällsförändring som hållit på i decennier men som först nu börjar uppmärksammas på allvar. En konsekvens av utvecklingen med bostadsbrist i städerna och överskott på mindre orter och i landsbygd är så kallad social dumpning, det vill säga att rika kommuner med bostadsbrist försöker förmå bidragstagande invånare att flytta till fattiga kommuner med lediga lägenheter.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Idén har vuxit fram under många års resor i landet. Vi har sett förfallet och avfolkningen, inte minst i samband med vår återkommande publicering av Sveriges värsta värdar. Men vi har inte förrän nu kommit fram till hur man ska göra mätbar journalistisk av en utveckling som alla ser men som är svår att sätta siffror på. Med nyvunnen kunskap i datajournalistik kom Aron Andersson på ett spånarmöte på metoden för att kvantifiera grävet ”Sverige töms”. Nyckeln stavades GIS (geografiska informationssystem).

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Först ville vi identifiera de 100 tätorter som minskat mest i befolkningsmängd. Det finns drygt 2 000 tätorter totalt och för alla behövde vi granska befolkningsutvecklingen från 1970 till idag. Under dessa år har vissa tätorter förändrats geografiskt, vissa räknas inte längre som tätorter och andra har tillkommit och SCB som samlar data om orterna har dessutom ibland förändrat sitt sätt att mäta. Då har vi kvalitetssäkrat genom att bland annat titta på orternas geografiska utbredning under olika tidsperioder i SCB:s karttjänst Regina. Vi har också läst på om orterna och i de fall det skett statistiska förändringar som kraftigt påverkat

När vi till slut skapat vår lista behövde vi läsa in den i ett program som kan analysera GIS-data (geografiska informationssystem). Vi använde QGIS. Där kan vi se våra hundra orter och deras geografiska gränser på en Sverigekarta.

Nu behövde vi tillföra de samhällstjänster vi ville granska för att kunna mäta avstånd mellan orterna och exempelvis närmaste vårdcentral. Totalt handlar det om över 15 000 datapunkter med koordinater för samhällsfunktioner som postutlämning, livsmedelsbutiker, drivmedel och apotek.

Dessa datapunkter fick vi bland annat från Tillväxtverket och Systembolaget, men för landets vårdcentraler blev vi tvungna att hitta datan själva. Vi ”skrapade” då datan från 1177.se som har en sökfunktion de kallar ”Hitta vård”. Vi hade då en lista med adresser till landets vårdcentraler som vi kunde översätta till koordinater med hjälp av ett onlineverktyg.

När datan väl var på plats i QGIS hade vi en Sverigekarta med 100 tätorter utritade och över 15 000 datapunkter utplacerade. Vi kunde nu låta programmet beräkna avståndet från varje ort till närmsta samhällsservice.

Eftersom vi har granskat en rad samhällsfunktioner har vi sedan beräknat ett viktat snittvärde för avståndet (där exempelvis vårdcentraler väger tyngre än systembolag). Snittvärdet har legat till grund för ett betyg (skala 1-5) i det färdiga reportaget.

Vi är en tidning som bevakar bostadsfrågan och vi skriver för hyresgäster. Därför var det såklart viktigt att röna ut vilka möjligheter den som hyr sin bostad har i de avfolkade tätorterna. Har allmännyttan några lägenheter? Om inte, här det sålt eller har man aldrig haft något bestånd? Metoden vi använde var en webbenkät till samtliga kommunala bostadsbolag som verkar i de kommuner som de tätorter som minskat mest finns.
I många fall har det funnits en allmännytta på orten en gång i tiden, men numera är fastigheterna sålda till privata aktörer.
För att hitta människor beredda att ställa upp och prata använde vi oss till stora delar av att posta inlägg i lokala grupper som ”Södra Möckleby sockenförening” på Facebook. Sedan använde vi oss av traditionella metoder som att knacka dörr och prata med folk som sitter ute på parkbänkarna. Gärna med lite bred dialekt som tydligt visar att vi egentligen inte är från storstan. Generellt sett använder vi oss också gärna av fotografer i närheten som kan bidra med lokalkunskap och ibland personliga ingångar.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Tätortsstatistiken från SCB, inklusive den geografiska indelningen, är öppna data som är fritt tillgängliga för alla.
Myndigheten Tillväxtverket har också tillgängliga data i form av koordinater för postutlämning, apotek och apoteksombud, livsmedelsbutiker och drivmedel.
Från Systembolaget fick vi på förfrågan koordinater till landets butiker och ombud.
Landets vårdcentraler har vi själva hämtat hem adresser till via 1177 och sedan omvandlat dessa till koordinater med hjälp av onlineverktyg.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett problem är att SCB har förändrat sin metod för att mäta landets tätorter. Dessutom förändras tätorterna av naturliga skäl geografiskt över tid. Det har krävt en del manuellt arbete med att titta på kartor och att läsa på om tätorternas förändring för att få så tillförlitliga jämförelser som möjligt.
Ett annat problem var att adresserna till landets vårdcentraler inte var enkelt tillgängliga. De finns på 1177 men de personer vi fick kontakt med vill inte lämna ut koordinaterna. Då blev vi tvungna att själva hitta en metod för att ladda hem adresserna till landets samtliga vårdcentraler och sedan översätta dessa till koordinater för bearbetning.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

1. Sverige Töms, pappersutgåvan (Hem & Hyra Nr 5-2020)

2: Unik kartläggning: Här är orterna orterna med sämsta samhällsservicen.
(hemhyra.se)
https://www.hemhyra.se/nyheter/granskning-sa-drabbas-hyresgasterna-nar-befolkningen-halveras/

3. Här river politikerna för att slippa slumvärdar. (Hem & Hyra Nr 5-2020. / hemhyra.se)
https://www.hemhyra.se/nyheter/nykroppa-river-att-slippa-slumvardar/

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Cirka sex veckor

VILKA KONSEKVENSER HAR AVSLÖJANDET FÅTT?

Reaktionerna kring det här jobbet, i form av uppföljningar och citeringar av olika slag, har varit fullkomligt överväldigande. Nedan följer ett urval:

2020-08-18: SVT Norrbotten: Tätorter i Norrbotten har sämst samhällsservice i landet

2020-08-19: Lotta Gröning, krönika, Expressen: Politikerna har lämnat dem – de tar bygden i egna händer

2020-08-19: Eftermiddag i P4 Värmland sänder direkt från samhället Nykroppa med anledning av ”Sverige Töms”.

2020-08-19: Västerbottenskuriren, nyhetsartikel: Här är orterna med sämst samhällsservice i landet

2020-08-20: P4 Skaraborg, nyhetsinslag: Forsvik på listan över sämst samhällsservice. Hem & Hyras reporter Conny Pettersson deltar i sändningen och berättar om publiceringen

2020-08-21: Huvudledare i Dagens Nyheter: Ersätt kommunalskatten med en enhetlig inkomstskatt

2020-08-21: SVT Västernorrland, reportage: Småorter i Västernorrland tappar stora delar av sin befolkning

2020-08-21: P4 Västernorrland, reportage: Mjällom riskerar vara utan folk år 2045

2020-08-21: Nya Kristinehamnsposten, reportage: Mångbottnad sanning om samhällsservicen i Björneborg

2020-08-22: Allehanda.se, nyhetsartikel: Här är orterna som avfolkats mest i Ö-viks kommun

2020-08-22: Allehanda.se, ledarkrönika: Avståndet till Systemet är kanske inte viktigaste samhällsfrågan

2020-08-23: Allehanda.se, reportage: Utansjö och Ramvik i botten på samhällsservice

2020-08-24: Dalademokraten/Dalarnas Tidning, reportage: I Evertsberg spelar en mil ingen roll

2020-10-30: SVT Norrbotten, reportage: I botten när det gäller service/Kommunalrådet om bottenbetyget: ”Det är tråkigt att se”

2020-10-12: Dagens Nyheter reportage: Moskosel – orten med sämst samhällsservice i landet

2020-10-14: Dagens Nyheter reportage: Mataffär utan personal håller öländsk idyll vid liv

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET??

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej