Nyhet

Bokmässan: Joakim Palmkvist först i Grävpodden

2015-09-23

Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenskan, blir först ut i Grävpodden som sänds live från Bokmässan. Han har precis kommit ut med den hyllade boken ”Äventyr i Svenssonland – seriemördaren Peter Mangs.

Vad fick dig intresserad av just Peter Mangs?
– När Peter Mangs greps 2010 var jag tjänstledig för att skriva min första bok, ”Maffiakrig”, så jag följde utredningen på håll. Sen läste jag ikapp och insåg att det här är det grövsta rättsfall jag sannolikt kommer få vara med om i min karriär. Det blev naturligt att följa utredningen, samla material och prata med människor för att få information. Det här ska jag kunna så gott det bara går, tänkte jag.

Bevakningen av utredningen ledde till att du fick möjlighet att intervjua Peter Mangs som förste journalist. Hur gick det till?
– Jag ägnade sommaren 2012 åt att komma i kontakt med Mangs genom att försöka få advokater att berätta om mig. Hösten 2012 skrev jag korta brev. Jag var öppen och berättade att jag är journalist och skriver för Sydsvenskan. I breven formulerade jag mig på ett sätt som matchar hans sätt att se på kommunikation. Det första fysiska mötet hade vi våren 2013 på säkerhetshäktet i Göteborg.

Hur lång tid tog det att skriva boken?
– Idén att skriva en bok fick jag vintern 2012. Våren 2014 beslutade jag mig för att göra verklighet av idén. Från september till januari i år var jag tjänstledig från Sydsvenskan och skrev på manuset. Men i någon mån har jag jobbat med boken sedan juni 2003, då det första mordet ägde rum.

Vad var det mest intressanta kring arbetet till boken?

– Rent författartekniskt har det varit väldigt intressant och givande att det blir en bok av bevakningen man gjort. Det är intressant att återvända till något och se det i ljuset av senare händelser, när det gått en tid. Det känns som att jag sett brotten med nya ögon.

Hur byggde du upp de dramatiska delarna i boken?
– Jag ville visa hur jäkla skitigt och hemskt det varit vid brotten. Jag bygger texten på att jag varit i husen, vet hur omgivningen ser ut, lyssnat på Mangs, lyssnat på anhöriga och polisen. Det är en sammanvägning av så många källor jag kan finna. Sen gör jag en egen rimlighetsbedömning. Jag hade kunnat göra det ännu grisigare, men då förlorar jag fler läsare tror jag.

Vilka svårigheter har uppstått?
– Jag har inte haft fullständig kunskap om allt Peter Mangs har gjort och påstått. Uppgifter jag inte en fått bekräftat på annat håll har jag inte tagit med. En annan nackdel är att jag knappt haft några kollegor, så stundom har det blivit lite ensamt. Jag har haft min förläggare som sagt: ”Skriv på för fan, det blir jävligt bra”.
Sen har det förekommit svårigheter rent praktiskt: hur man bygger upp en bok och dramatiserar skeenden. Det gäller att skaka om läsarna så att de fortsätter att läsa.
Hur har du gjort researchen till boken?
– Researchen till boken har gjorts löpande över lång tid. Att vara kriminalreporter är att ständigt gräva. Jag har exempelvis gjort research kring vad Peter Mangs har påstått. Man söker information, läser, stryker under, sammanfattar och återvänder till.

Vad är det för skillnad mellan att gräva för en bok och för Sydsvenskan?
– Rent tekniskt är det inte någon jättestor skillnad. Men med en bok måste man skapa scener av sitt gräv. Det är ett längre, större projekt. Då behöver man hålla kvar läsare. Det handlar om att skapa övergångar i materialet. Själva grävarbetet är väldigt likt, man pratar med människor för att få information och letar efter handlingar.

Hur gick det att intervjua Peter Mangs omgivning?
– Det har inte varit några svårigheter med att få folk att öppna upp sig. Jag började brevväxla med Mangs mamma, sen hälsade jag på henne och vi pratade om livet. Hon har läst mina artiklar i Sydsvenskan genom åren, så jag var inte helt obekant. Hon är faktiskt den enda som sett citaten i boken före publicering.

Något övrigt du vill ta upp som inte omnämns i boken?
– Jag gjorde ett medvetet val att inte berätta så mycket om rättsprocessen. Det bygger på att det inte fick plats och kan bli tråkigt. Framställningen hade lidit av att ta med mer av det.

Hur ser du på framtiden? Fler kriminalböcker?
– Jag vill skriva fler böcker. Det har varit fantastiskt välgörande på så sätt att det påverkar mitt övriga språk och min inställning till andra ämnen. Jag är oerhört tacksam för den respons jag fått. Det har skapat ett yrkesmässigt lugn hos mig. I någon mån är alla människor bekräftelsesökande. Jag vill skriva väldigt många fler och fortsätta som kriminalreporter på Sydsvenskan.

Skulle du kunna tänka dig att skriva en deckare?
– Absolut. Jag har funderingar på att skriva en roman. Jag har glömt mer i ämnet kriminalitet än vad de flesta av landets deckarförfattare någonsin kommer lära sig. Det vill man ju använda på något sätt.
Linnéa Lind

Lyssna på Joakim Palmkvist på Bokmässan:

13.00 på fredag och 10.00 på lördag.